Itt egy "iránykamattal" machinál az állami pénzügy.

Från december 1985 till maj 1994 var det den så kallade marginalräntan som var Riksbankens vapen mot inflationen. Reporäntan infördes i juni 1994, tillsammans med inlåningsräntan och utlåningsräntan, och dessa tre räntor ersatte alltså marginalräntan som styrmedel.

Sedan reporäntan infördes är dess högsta notering 8,91 %, vilket den låg på mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996.[7]

I spåren av finanskrisen 2008-2009 sänktes bankernas styrräntor över världen, så även i Sverige. Den 4 december 2008 gjordes en rekordsänkning på hela 1,75 procentenheter av reporäntan. Det är den största enskilda sänkningen av reporäntan sedan den infördes som Riksbankens viktigaste styrränta 1994. Den 18 februari 2009 sänktes räntan ytterligare en procentenhet till 1,0 %. En historiskt lägsta notering på 0,0 % infördes 29 oktober 2014.[8] Men detta var inte lägsta möjliga reporänta. Reporäntan i Sverige sänktes till −0,1 % den 18 februari 2015.[9] Detta är första gången någonsin som Riksbanken inför negativ reporänta. Dock hade några andra länder i Europa, t.ex. Danmark och Schweiz, kort tid innan även de infört negativ reporänta. Den 18 mars sänkte Riksbanken åter reporäntan och denna gång med 0,15 procentenheter till −0,25 %. Den 1 juli samma år bestämdes att reporäntan f.o.m. 8 juli skulle sänkas med ytterligare 0,1 procentenheter till −0,35%. Detta delvis som en följd av det osäkra läget i Grekland under tiden.[10][11]

Den 11 februari 2016 sänktes reporäntan ytterligare med 0,15 procentenheter till −0,50%. Det varade till den 20 december 2018 då riksbanken höjde reporäntan med 0,25 procentenheter till −0,25%.

Vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019 beslutade Riksbankens direktion att höja reporäntan från −0,25 procent till noll procent, vilket verkställdes den 8 januari 2020.

2009 óta 1% ez a kamat. 2014 óta pedig 0%.

Azóta pedig negatív.

Mondjuk egy csomó dolog ára megy felfelé ettől függetlenül. Ez egy fura ország....